Karl-Eric Hallbom

* 18 October 1897 in Buttle, Gotland, Sweden
† 26 Dec 1967 in Visby, Sweden

Passionate and Heartfelt Love Letters from Karl-Eric to Isse

Except for his signature and short notes, Karl-Eric, who wrote for one of the local newspapers, typed his letters.

Visby 13 October 1947
Visby 19 December 1947
Merry Christmas
Göteborg 3 May 1961

1. Visby 13 October 1947

Visby månd.fm. (13/10 - 47)

Isse, min egen älskade!

    På något underligt sätt känner jag mig söndersliten invärtes. Inte lekamligen, men till min själ eller ande eller vad det kallas. Jag vet vad det är, vet det allför väl. Det är längtan som huserar, gnager och sliter alldeles intill mitt hjärta. Längtan efter Dig och allt vad som hänger samman med Din person, med de snabbt undanflyende stunderna i Din närhet, platserna vi gemensamt och endast på tu man hand besökte, Din våning, som blev mig kär, kullen därute vid honom och Din far, ja, allt, allt som på något sätt kan sättas i samband med Dig själv och med det Du själv har kärt. Hälsa till allt detta. Och tack för det som har varit. Ett tack låter fattigt, men om Du kunde ana vilkne värme jag vill lägga ner i det lilla ordet, skulle det kanske ändå inte låta så fattigt ...
    Hade Du inte en förnimmelse när Du igår besökte kyrkogården att också jag var med? Men det var jag. Med min allra intensivaste tankar. Jag stod vid Din sida, när du tyst och stilla som förra gången pysslade med gravens blomster och när du grät och bara umgicks med honom där under den gröna kullen. Och jag inte ville ellr vågade störa Dig i Dina känslor just då. Inneligt hoppas jag att Du hade en förnimmelse av min närvaro. Och att Du gillade den, tyckte om den en liten smula. Tro mig: jag längtade efter att få vara med även med min fysiska person. Med det tillstaddes mig inte då. Isse, jag vill att Du skall förstå ...
    Ännu har jag inte uppenbarat mig på red. Och nu sitter jag hemma mol allena och skriver de här raderna. Ville inte gå ned igår. Men Ditt brev måste jag ju ha och tillkallade därför telefonledes en kamrat, som hämtade det åt mig. Isse, hur är det? Mitt "hotell.-brev gillade Du visst inte riktigt. Läste Du det när Du kom hem på fredagskvällen. Längtade Du inte alls då? Somnade Du med detsamma under det ljuvliga täcket. Inte att undra på i så fall. Men jag önskade att Du kysst mig först godnatt ...
    Igår eftermiddag vandrade jag ensam på stranden och satte mig där en stund. Du och minnerna kring Dig var mitt sällskap, mitt bitterljuva, älskade, vemodiga sällskap. Jag var bara livrädd för att ngon pratlysten bekant skulle komma och störa mig. Men så skedde lycklisvis inte. Vi - Du och jag - fick vara ensamma.
    Jag satt vänd mot norr och undrade bl.a. om Du just då satt vid Ditt söderfönster i solen. I s fall hade vi ansiktena vända mot varandra. Förlåt mig, Isse, om jag låter barnslig eller larvig. Sådan blir man kanske.
    Varmaste tack för sångsalsbrevet. Inte var det så långt som jag hoppats, men man bör kanske vara ensam och allena och hemma. Tack för att Du längtar en smula och att Du ännu inte har glömt mig. För det har Du ju inte, älskade, älskade .. ?
    Ligger det något brev idag på red. från Dig? Skall höra efter det om en stund. Du måste berätta mera om Din längtan och om allt sdant som Du vet intresserar mig, om Dig själv alltså, vad som händer hemma i "vår" våning. Ser Du mig inte ännu vandra omkring där, sitta och ligga, stöka omkring i rum och kök och hall och allt, samt - med alldeles särskild tillfredsställelse - när jag torkar disk. Disk, DISK, D I S K -- O, ljuva ord ...
    Jag har ett fruktnasvärt avslöjande att göra. Jag har kysst mig själv i dag när jag klev upp från bädden. På högra skuldran. Men egentligen var det Dig jag kysste. Ty på skuldran finns ännu spår efter Dina läppar. Isse, Isse, bär man sig inte åt som vore man 20 år. Men vad gör det i så fall? Är det inte i själva verket enbart ljuvligt.
    Förresten kysste jag allt möjligt, när jag packade upp. Den lilla parfym-flaconen som jag hittade i överrocksfickan -Kram älskade, Du är en förtjusande smugglarinna. Och så kysste jag Dina insmugglade luggnålar, ja, alltsammans som Du handskats med. Inklusive tvålen. Världshistoriens första kyssta tvål??????
    Vad säger Cecilia? Glad över att Du "återkommit". Hoppas innerligt att hon ser efter Dig intensivare än någonsin. Så att ingen, ingen tar Dig ifrån mig ...
Det där med spriten vill jag försöka. Men lite kan jag väl få ta. Du är så rar för att Du vill mig väl. Om Du visste hur jag uppskattar den tanken.
    Har ännu inte lämnat filmrullen, men skall göra det i dag. Vore roligt on resultat blev bra. Har nyss tittat på bilderna av L-G. Tack för dem. Får jag ett foto av Dig själv också??
    Tittade efter Orion innan jag lade mig igår kväll. kl. 10. Men han hade ännu inte kommit upp över horisonten. Men om någon månad bör han vid läggdags (kl. 10 alltså, vasa?) kunna visa sig för oss båda på en gång fast vi int4e stå sida vid sida. Ska berätta om honom en annan gång. Tycker vi ska utnämna honom till vårt speciella himlatecken.
     Nu farväl min älskade för den här gãngen med tusen kramar, varma, varma och dito kyssar. Glöm mig inte. Skriv om allt vad Du känner, hoppas, önskar och tror.
    Och till sist innefattar jag hela Isses våning med allt vad däruti är i en stor och varm jättekram

Din
Karl-Eric

Skriv snart, snart snart snart snart

Förlåt pappret. Hade inget annat hemma.

2. Visby 19 December 1947

Visby, fredag 19/12 -47, kl. 12 precis.
Älskade!
    Varma kramr för brev och för löfte on flygbiljett. Men är det tilläventyrs inte bekant i kungl. huvudstaden, att det sedan snart en månad tillbaks råder strejk vid ABA, en strejk som antagligen kommer att pågå ett stycke in på nyåret?.Läses det inte tidningar? Strejken ifråga började föresten, när jag tänker närmare efter, bara några dagar efter min återkomst hit från Stockholm.

    Hur den gode Tallis kunde påstå att jag var i "prima form" begriper jag inte. Tvärtom har jag ännu känningar i sidan och tror att såret ännu inte är helt läkt. Men se, det är så fördömt svårt att låta bli cigaretterna och pipan. I det sammanhanget får jag uppriktigt tacka Isse för alla "förhållningsorder". Det är så rart av Dig och jag följer dem också. I stort sett. Men lite lite lite grann får man väl fuska, sej syster! Fyra veckor igår reste jag från Dig sjuk och eländig och fyra veckor i dag anlände jag till Visby. Tiden rider fort sina fålar. Skulle Du verkligen vilja sköta mig om jag bleve sjuk hos Dig? Älskade, underbart att veta. Men jag bara undrar hur det skulle gå till, särskilt med hänsyn till Din tjänstgöring och ännu värre - alla Dina hemelever. Tänk om dom fick se en vilt främmande karl i Din säng! Och alla Dina vänner och bekanta som komme på besök! Men nog skulle det annars vara underbart att bli ompysslad av Dig. Puss-kram.
    Har tyvärr inte Ditt brev här, så jag undrar om det var några frågor att besvara. Nej, det var det bestämt inte den här gången.
    Isse! Att det redan är 21 år sedan L-G kom till världen. Och att han redan lämnat den. Underligt att tänka. Hur känner Du dig? Den 22 kommer nog att kännas på ett alldeles särskilt sätt, men Du måste tänka att det var bäst som skedde, att Försynen eller vad man nu vill kalla de nmakter som styr våra öden går sina egna för mänskan oftast ofattbara vägar. Jag är med Dig, när Du är därute hos honom.
    Ja, nu är snart julen här. Skönt att få vila upp ett litet tag igen. Den vila och avkoppling som jag fick under min sjukdom var nog välbehövlig och skön var den också. Men jag känner mig ganska fort trött igen när arbetet för dagen är slut. Så det där om "prima" var nog minst sagt överdrivet. Emellertid hoppas jag kunna avlägga en liten visit hos Dig på nyåret. Apropå! VAD SADE ER MODER NÄR NI FÖR HENNE OMTALADE ATT DU NI SKULLE SKÖTA MIG HEMMA HOS DIG???????????????????????? Det skulle vara väldigt skojigt att höra. Inte var hon väl så värst entusiastisk för tanken. Men det jan ju heller ingen förtänka henne. Hälsa henne från mig är Du snäll. För hon vet väl om att vi brevväxlar?
    Kan hälsa från Brucebo. Åkte förbi där i onsdags på väg norrut. Jag tyckte nästan Du stod och väntade på någon uppe vid vägen, där Du och fru Garaguli (var det rätt stavat?) en gång stod och pratade när jag anlände. Puss!
    Hinner inte mera nu, ska sätta igång och ringa ett tag m.m. Brev snart igen vill jag ha. Längta, längta, för det gör jag. Hur kan Du tro något annat.

Din
Karl-Eric

PS
Din senaste dietlista var nog bra. Men jag tycker mycket bättre om anka och gås och gåslever, stekar o. dyl. Obs. Champagne ingår icke i dieten. Åtminstone står det på min lista att mousserade viner är förbjudna. Men rödvin (utspätt!) helst) är tillåtet.

∫∫∫

3. Merry Christams

    En god jul önskas Isse av mig och detta å det allra varmaste för att nu tala på Veckobladets något orginella vis. Många klappar kan Du gärna få, däremot förbjudas allt vad pussar heter. Dom får Du härmed antingen Du vill ha dom eller ej.
     Den här lilla saken gjorde jag i det närmaste klar i somras. Men naturligtvis kunde jag inte hålla fingrarna i styr, när jag häromdan tog fram den för att överfalla Dig med densamma, utan gjorde några sk. retuscher med påföljd att den ännu inte är riktigt torr på sina ställen. Efter Dina senaste tavelförvärv har Du väl ingne annanstans att hänga den än på "Tois". Kommer dock inte riktigt ihåg om det fanns några lediga kvcm där heller, men jag hoppas så länge.
     Motivet är inte vanligt. Det är en utblick från portalen i Petrus de Dacias gamla helgedom, S:t Nicolaus, utblick mot koret, där f.ö. Petrus anses ligga begraven. Ramen är jag nog inte riktigt belåten med, men min hovleverantör hade inte så mycket i passade färgnyans att välja på. Efter Din tavla, den här alltså, om Du nu vill ha den, har jag skissat upp en kopia i kol, för att så småningon göra den färdig. Hoppas Isse inte har något emot att jag på så sätt får en likdan en?
     Fast det är inte så värst roligt att kopiera och göra exakt samma motiv på nytt.
     Jag skickar den som en liten julhälsning och jag tycker det skulle vara roligt om Du vill ta emot den. Folk, som set den, påstår att den är, ja, de har de faktiskt sagt. Få nu se vad Du anser. Tycker Du emellertid ine om den så begrav den i tysthet. Betänk att man är liten, liten amatör.
     Mina varmaste julhälsningar alltså. Tänk på mig ofta under helgen, så får vi se hur det sen kan bli på nyåret.
Hälsa Din lilla mamma så hjärtligt, om Du inte tycker att det är påfluget. Och när Du går DITUT, så hälsar Du också.
     Än en gång: EN riktigt god och trivsam jul! Men ingen flirt och sånt! VILKET HÄRMED STRÄNGLIGEN FÖRBJUDES.

    Din
    Karl-Eric
    Och så längtar vi !!!

Isse and Karl-Eric never married or had children together but kept up a long distance relationship. Isse would keep a photograph of Karl-Eric on the table next to her bed and one of Karl-Eric's colorful paintings above on the wall. Karl-Eric passed away a few months after turning 70 years old, 4 days after what would have been Isse's son Lars-Gustaf's 41st birthday in 1967.